Bästa löparskorna 2026: 5 modeller jämförda

Vilken passar dig bäst?

Så jämförde vi

Vi har inte gjort några egna biomekaniska tester eller hållbarhetstester av mellansulor. En ärlig jämförelse av löparskor kräver en kraftplatta av forskningsklass med kartläggning av tryckfördelningen, ett rörelseanalyslabb som mäter pronationsvinkel och fotisättning för häl-, mellanfots- och framfotslöpare, en kompressionsbänk som mäter skummets styvhet före och efter 500 km simulerad löpbelastning samt ett klimatstyrt löpbandsrum för repeterbara förhållanden. En sådan uppställning kostar en ansenlig summa i utrustning och 10–15 timmar per sko för att ge statistiskt användbara data för flera typer av löpsteg. Det har vi inte gjort. I stället har vi hämtat uppgifter om mellansulans skumteknik och sammansättning, dropp från häl till tå i millimeter, sulhöjd (häl och framfot), ovandelens konstruktion, beskrivningar av stabilitetsfunktioner, hur stor andel av yttersulan som täcks av gummi och garantivillkor från respektive märkes produktsida (Nike, Asics, Brooks, New Balance, Hoka), stämt av aktuella priser mot de stora nätbutikernas annonser i maj 2026 och läst flera tusen långtidsrecensioner per modell från ägare hos stora nätbutiker, på löparforum och i sportbutikernas recensionsavdelningar. Klagomål på hoptryckta mellansulor, hälkappor som kollapsar, för smala tåboxar, slitna yttersulor och att ”dämpningen kändes död vid 400 km” bildar tydliga mönster när man väl läst förbi de första 200 recensionerna.

Fem faktorer gör det mesta av jobbet i den här kategorin. Den första är dämpningsnivån – skillnaden mellan en 20 mm hög framfotssula på Hoka Clifton 9 som slukar stötar och en 12 mm hög framfotssula på Asics Gel-Kayano 31 som prioriterar vägkänsla, och huruvida skumtekniken (React, FF Blast+, DNA Loft v2, Fresh Foam X, CMEVA) behåller dämpningen efter 600 km regelbunden träning eller trycks ihop och dör inom 300–400 km. Den andra är droppet från häl till tå och hur det belastar underbenet – 10 mm dropp (Nike Pegasus 41) lägger mer av belastningen på hälen, passar hällöpare som belastar hälsenan och är mer förlåtande för löpare som kommer från traditionella skor; 4 mm dropp (Hoka Clifton 9) belastar vaden mer och gynnar mellanfots- och framfotslöpare, men kan ge överansträngda vader hos hällöpare som byter utan invänjningsperiod. Den tredje är stabilitetskategorin – neutrala skor (Brooks Ghost 16, Hoka Clifton 9, New Balance 880v14 i neutralt utförande) för löpare med normala fotvalv som inte överpronerar; stabilitetsskor (Asics Gel-Kayano 31 med sitt mediala stöd LITETRUSS, Nike Pegasus 41 som ger en mild styrning) för löpare vars fotvalv faller inåt vid fotisättningen. Den fjärde är ovandelens passform och tåboxens bredd – många löpare har bredare fötter och högre vrist än de standardläster som används när skor konstrueras, och både New Balance 880v14 och Brooks Ghost 16 finns i breda utföranden medan Nike Pegasus 41 är smal i framfoten; det här är en verklig orsak till att skor väljs bort, och något som testsajter underskattar. Den femte är yttersulans hållbarhet – hur stor del av yttersulan som täcks av blåst gummi respektive blottad EVA avgör hur snabbt sulan slits igenom vid hällöpning på asfalt, och en sko som tappar greppet vid 400 km får i praktiken ett kortare träningsliv även om mellansulans dämpning fortfarande fungerar.

Vi har inte köpt och testat alla fem skorna i kontrollerad labbmiljö under ett träningsblock på 600 km. Se rekommendationerna som välgrundade urvalsbeslut som bygger på analys av specifikationer, kunskap om skumteknik och sammanställda mönster i ägarrecensioner från löpare med identifierbara löpstegsprofiler – inte som resultatet från en anläggning för biomekaniska tester. Om du har en diagnostiserad fotåkomma, en kronisk knä- eller höftskada eller en påtaglig överpronation som bekräftats av en fotspecialist bör du rådgöra med en löpspecialist eller idrottsläkare innan du litar på någon konsumentrekommendation om löparskor, den här inräknad. En löpstegsanalys i en specialiserad löparbutik (som de flesta större löparbutiker erbjuder gratis) är värd 30 minuter av din tid innan du köper en sko i mellan- eller premiumklassen.

Det här är nytt 2026

Segmentet för vardagsskor har delats i två tydliga strategier. Varianten med hög sula och maximal dämpning (Hoka Clifton 9, New Balance More v4, On Cloudmonster) har samlats kring löftet att ”skydda kroppen under många mil i veckan” – hälhöjder på över 30 mm, tidigt insatt meta-rocker som minskar kravet på dorsalflexion i fotleden och en konstruktion inriktad på återhämtning efter långpass. Varianten med måttlig sulhöjd och bred användning (Nike Pegasus 41, Brooks Ghost 16, Asics Kayano 31, New Balance 880v14) har samlats kring löftet om ”en sko för flera träningssyften” – hälhöjder på 25–30 mm, traditionellt formade läster och en design som ska klara tempopass, lugna pass och korta lopp utan den nackdel i skumkompression som extremt tjocka sulor har. Det mellanläge som tidigare fanns (prestandaskor med 18–22 mm hälhöjd från Saucony, Mizuno och Asics egna Gel-Nimbus-varianter) har krympt i takt med att löpare väljer antingen maximal dämpning för dagar med många kilometer eller lätt och responsivt skum för kvalitetspass, och sparar den mångsidiga vardagsskon till de dagar då ingen av ytterligheterna är optimal.

Skor med kolfiberplatta har gått från att vara enbart tävlingsskor till att vara avsedda för just loppdagen. Maratonlöpare äger allt oftare skor ur två skilda kategorier: en vardagssko för de 80–90 procent av träningsvolymen som sker med lätt till måttlig ansträngning, och en tävlingssko med kolfiberplatta (Nike Vaporfly 3, Asics Metaspeed Sky+, Adidas Adizero Adios Pro 3) som bara används på lopp och på de allra viktigaste passen. Resultatet: försäljningen av vardagsskor har förskjutits ännu mer mot dämpning och hållbarhet i stället för försök att efterlikna kolfiberplattans energiåtergivning. Köpare som förr valde en enda ”prestandasko” väljer nu en mjukare, dämpad träningssko plus en tävlingssko, och de förväntar sig att vardagsskon ska tåla volymen utan att orsaka de överbelastningsskador (plantarfasciit, benhinneinflammation, löparknä på utsidan) som skum med hög energiåtergivning kan bidra till om det används varje dag.

Påståenden om skumteknik har blivit ett av marknadsföringens främsta slagfält. Nike React-skum i Pegasus 41, Asics FF Blast+ Eco i Kayano 31, Brooks DNA Loft v2 i Ghost 16, New Balance Fresh Foam X i 880v14 och Hokas formpressade EVA-skum CMEVA i Clifton 9 – alla märken lyfter numera fram det egna skumnamnet och löften om energiåtergivning i första hand, och alla märkens reklam antyder att just deras skum är unikt överlägset. Den ärliga sanningen: skillnaderna i skumteknik i den här prisklassen är verkliga men små. Alla fem skummen dämpar tillräckligt för lugna träningsdagar. Det som verkligen skiljer är skummets hållbarhet över 600 km och mer: FF Blast+ Eco har trovärdig hållbarhet tack vare Asics långa tradition av stabilitetsskor, DNA Loft v2 är väldokumenterat i Ghost-serien, och Hokas CMEVA-sula bryts ner något snabbare per kilometer än PEBA-baserade skum (som används i dyrare Hoka-modeller) men håller ändå längre än budget-EVA.

Tillgången på breda modeller har blivit ett konkurrensmedel. Insikten att en betydande andel löpare har fötter som är bredare än standardlästerna (breddkategorierna 2E, 3E och 4E) har fått New Balance och Brooks att bredda sitt utbud av breda modeller hos de stora nätbutikerna och i specialiserade löparbutiker. Nike Pegasus 41 och Hoka Clifton 9 har fortfarande ett begränsat utbud av breda varianter i maj 2026, vilket i praktiken utesluter köpare med fötter i bredd 2E eller mer. Asics Gel-Kayano 31 finns i standardbredd, bred och extra bred, och bygger på Asics årtionden av lästdata – en underskattad produktfördel i kategorin.

Neutral eller stabil: så fungerar överpronation

Överpronation är när foten och fotleden rullar inåt mer än den naturliga pronationen vid varje fotisättning. Alla löpares fötter pronerar lite vid landningen – det är normalt och fyller en stötdämpande funktion. Problemet är överdriven pronation: fotvalvet sjunker mer än ungefär 4–6 grader inåt, fotleden rullar förbi neutralläget och knät rör sig inåt i stället för rakt fram genom frånskjutet. Följden av kraftig överpronation under tusentals upprepningar är en grupp överbelastningsskador, däribland medialt tibialt stressyndrom (benhinnebesvär längs skenbenets insida), plantarfasciit (inflammation där plantarfascian fäster i hälen) och patellofemoralt smärtsyndrom (löparknä som uppstår när knäskålen glider utåt när knät faller inåt).

De praktiska testerna för att ta reda på om du behöver en neutral sko eller en stabilitetssko: en löpstegsanalys i en specialiserad löparbutik är den gyllene standarden, och den är gratis hos de flesta större löparbutiker. Våtfotstestet (att trycka en blöt fot mot ett papper för att se fotvalvets avtryck) ger en grov vägledning – ett helt avtryck av valvet tyder på plattfot och sannolik överpronation, ett smalt avtryck tyder på högt fotvalv och oftast neutral fot eller supination, och ett medelbrett avtryck tyder på neutral fotfunktion. Att titta på slitagemönstret på dina nuvarande löparskor är också användbart: kraftigt slitage på hälens insida och i framfoten tyder på överpronation; kraftigt slitage på hälens utsida tyder på supination. Begränsningen med alla tre testerna är att de mäter fotens läge statiskt eller halvstatiskt – den dynamiska pronationen under löpning i tävlingsfart kan skilja sig avsevärt från en analys i gångtempo eller ett statiskt fotavtryck.

För skorna i den här jämförelsen gäller: Asics Gel-Kayano 31 är det renodlade stabilitetsvalet, med ett medialt stöd av typen LITETRUSS ingjutet i skummet som motverkar att fotvalvet sjunker ihop vid fotisättningen och ger jämförelsens fastaste mediala plattform. Nike Pegasus 41 ger en mild styrning genom skummets geometri och hälkappan men är ingen renodlad stabilitetssko – den passar den som överpronerar lätt, inte måttligt till kraftigt. Brooks Ghost 16, New Balance 880v14 och Hoka Clifton 9 är alla neutrala – rätt för löpare med normala fotvalv och för överpronerare som arbetar med korrigerande styrketräning tillsammans med en fysioterapeut i stället för att helt förlita sig på skons korrigering. Att springa i en stabilitetssko när du inte överpronerar får vissa löpare att supinera på konstgjord väg, vilket ger smärta på knäts utsida; korrigeringen hjälper bara om det faktiskt finns en överpronation att rätta till.

Dämpningsnivåer för olika träningsdistanser

Behovet av dämpning växer med träningsvolymen i högre grad än de flesta allmänna löparskoguider vill kännas vid. En löpare som springer 20–30 km i veckan fördelat på 3–4 pass har påtagligt andra dämpningsbehov än en löpare som springer 60–80 km i veckan fördelat på 5–6 pass inför ett maraton. Den avgörande insikten: mer skum är inte automatiskt bättre, eftersom höga sulor som regel trycks ihop snabbare än lägre sulor över samma antal kilometer. En 40 mm hög häl som känns lyxigt dämpad vid 0 km kan vara en död, hård plattform vid 600 km – och då tar löparen upp samma markreaktionskrafter som med en 20 mm hög sula, men utan den proprioceptiva vägkänsla som en lägre sula ger.

För löpare som springer 20–40 km i veckan i lugnt och måttligt tempo: alla fem skorna i jämförelsen dämpar tillräckligt. Det som skiljer vid den här volymen är passform, stabilitetskategori och hållbarhet snarare än ren sulhöjd. Nike Pegasus 41 och Brooks Ghost 16 är de mest mångsidiga valen vid den här volymen – de klarar en blandning av lugna dagar, lättare tempopass och korta lopp utan den vingliga instabilitet som skor med maximal sulhöjd har. Asics Gel-Kayano 31 tillför något vid den här volymen om du har en bekräftad överpronation – LITETRUSS-stödet skyddar fotvalvet under den här volymen utan att kännas påträngande.

För löpare som springer 50–80 km i veckan inför ett halvmaraton eller maraton: att dämpningen håller genom hela träningsblocket betyder mer än maximal mjukhet. Hoka Clifton 9 och New Balance 880v14 är de bättre valen vid den här volymen – den högre sulan tar upp den samlade belastningen från veckor på 60–80 km på asfalt och gör långpassen mindre kostsamma att återhämta sig från. Baksidan: båda skorna trycks ihop snabbare räknat i kilometer än modellerna med måttlig sulhöjd, vilket innebär byte vid 600–700 km i stället för 800–900 km som för Pegasus 41 eller Ghost 16. För högvolymlöpare som byter skor enligt ett fast kilometerschema är det en planerad kostnad; för löpare som byter på känn är dämpningsförlusten svårare att upptäcka i en sko med hög sula, eftersom den gradvisa kompressionen döljer försämringen tills den har gått ganska långt.

Just för återhämtningspass och långpass i lugnt tempo: Hoka Clifton 9 är jämförelsens starkaste val för återhämtningsdagar. Meta-rockerformen minskar det rörelseomfång som fotleden behöver i varje steg, vilket sänker den excentriska belastningen på vad och hälsena, och droppet på 4 mm flyttar vikten framåt och minskar bromskraften vid hälisättningen. För löpare som kör högintensiva intervaller i en responsiv sko med låg sula och sedan använder en andra sko för återhämtning och långpass är Clifton 9 den optimala parhästen – den är för mjuk och för långsam för kvalitetspass men precis rätt för att samla aerob volym på trötta ben.

Ta reda på din fottyp och när det är dags att byta

Fottypen påverkar skovalet i tre avseenden: fotvalvets höjd (som avgör pronationsmönstret), framfotens bredd (som avgör vilken läst som passar) och fotens längd i förhållande till standardstorlekarna. Den praktiska metoden för att bestämma valvtyp: gör en löpstegsanalys i en löparbutik – de flesta specialiserade löparbutiker erbjuder det gratis och rekommenderar skokategori utifrån vad de ser. Om du inte har tillgång till en löpstegsanalys kan du göra våtfotstestet: blöt fotsulan och kliv på en bit kartong eller papper. Ett nästan fullständigt fotavtryck (hela sulan syns) tyder på lågt fotvalv och sannolik överpronation; ett partiellt avtryck med en smal förbindelse mellan häl och framfot tyder på neutralt till högt fotvalv; ett avbrutet avtryck utan synlig kontakt i valvet tyder på högt fotvalv och sannolik supination.

Framfotens bredd bedömer du enklast genom att prova skor i bredderna D (standard), 2E (bred) och 4E (extra bred), som finns hos New Balance och Asics. Tumregeln: om dina nuvarande löparskor har tryckmärken från tåboxen i ovandelens mesh vid framfotens bredaste del, eller om lilltån känns klämd efter 30–45 minuters löpning, har du en för smal sko. Både New Balance och Asics använder läster som är avpassade för bredare fötter och som är ungefär en halv bredd bredare än motsvarande amerikanska standardläst. Nike och Hoka använder amerikanska standardläster i sina standardstorlekar, och löpare med breda eller extra breda fötter kommer att uppleva passformen som obekväm på längre distanser.

När skorna ska bytas är ett av de mest oprecisa områdena i råden kring löparskor. Standardrådet (”byt vid 800 km”) har sitt ursprung i forskning om skumkompression på EVA-blandningar från tidigt 2000-tal och gäller inte rakt av för moderna mellansuleskum. Praktiska tecken på att det är dags: hoptryckt mellansula (tryck tummen hårt mot hälens skum – känns det klart mindre spänstigt än en ny likadan sko i en löparbutik har skummet gjort sitt), genomsliten yttersula (när gummit slitits ner till den underliggande EVA:n uppstår en hal kontaktyta som försämrar greppet på våt väg och skyndar på att hälen viker sig utåt) och en ovandel som ger upp (hälkappan tappar sin styva form, mellanfotens stöd töjs ut och tåboxen börjar få sprickor i meshens förstärkningar). För skorna i jämförelsen är ett realistiskt byte vid normal veckovolym (30–50 km i veckan): Nike Pegasus 41 vid 700–900 km, Asics Gel-Kayano 31 vid 600–800 km, Brooks Ghost 16 vid 700–900 km, New Balance 880v14 vid 700–850 km och Hoka Clifton 9 vid 550–750 km. Högvolymlöpare (över 70 km i veckan på hårt underlag) bör dra av 20–30 procent från de här uppskattningarna.

Vilken sko passar vem

Om du vill ha en mångsidig vardagssko som klarar lugna pass, måttliga tempopass och ett och annat millopp utan skobyte, om du springer på asfalt eller bana och om du har normal pronation eller lätt överpronation är Nike Air Zoom Pegasus 41 allroundstandarden. Mellansulan i React-skum tar upp stötar utan att kännas marshmallowmjuk, droppet på 10 mm passar hällöpare utan att vaderna behöver vänja sig, och Air Zoom-enheterna under framfot och häl ger en livlighet som lyfter skon från ren vardagssko till lättare tempoarbete. Den ärliga svagheten: ovandelen på Pegasus 41 är smal i framfoten. Löpare med breda fötter eller bredd 2E och uppåt tycker att passformen blir obekväm efter 45 minuter, och utbudet av breda varianter är begränsat jämfört med New Balance eller Asics. Den andra svagheten: React-skummet trycks förutsägbart ihop vid 600–700 km och skon tappar den respons i mellansulan som gör den speciell – då betalar du premiumpris för en sko som känns som en utsliten budgetsko. Den tredje svagheten: Pegasus 41 är ingen renodlad stabilitetssko – om du har bekräftad måttlig till kraftig överpronation räcker inte den milda styrningen från skummets geometri, och då bör du överväga Kayano 31.

Om du har bekräftad överpronation – antingen genom en löpstegsanalys i en löparbutik eller genom en historik av benhinnebesvär på insidan och plantarfasciit som hänger ihop med att fotvalvet sjunker – och vill ha en renodlad stabilitetsplattform som är konstruerad för att stå emot detta under stor träningsvolym är Asics Gel-Kayano 31 stabilitetsstandarden. Det mediala LITETRUSS-stödet ger det mest effektiva valvstödet i jämförelsen, FF Blast+ Eco-skummet har trovärdig motståndskraft mot kompression tack vare Asics tradition i kategorin, och den bredare lästen rymmer en bred framfot bättre än standardutförandena från Nike eller Hoka. Den ärliga svagheten: Kayano 31 är tung – 310 g per sko i herrstorlek 27 cm – och det märks på långpass över 20 km. Den andra svagheten: stabilitetsmekanismen som gör Kayano effektiv för överpronerare (det fastare mediala stödet) ger en stel känsla som neutrala löpare och supinerare tycker är obehaglig och som kan leda till skador. Den tredje svagheten: det är jämförelsens dyraste sko, och merpriset är bara motiverat om du verkligen behöver stabilitetsfunktionerna.

Om du vill ha en neutral vardagssko med jämförelsens bredaste tåbox, om du prioriterar en mjuk känsla under foten utan den instabila plattform som skor med maximal sulhöjd har och om du vill ha en sko som också finns i bred och extra bred variant är Brooks Ghost 16 det neutrala valet för breda fötter. DNA Loft v2-skummet ger en mjuk, dämpad löpkänsla utan den extrema sulhöjd som skapar vinglighet, yttersulan har god gummitäckning som förlänger livslängden på asfalt, och de breda varianterna finns i gott om lager i löparbutiker och hos de stora nätbutikerna. Den ärliga svagheten: Ghost 16 är en komfortinriktad vardagssko, ingen prestandasko – löpare som vill köra tempopass och korta lopp i samma sko kommer att tycka att DNA Loft v2-skummet är för mjukt och för tungt för kvalitetspass. Den andra svagheten: Ghost 16 har en något högre hälkappa än genomsnittet, vilket en del löpare med smala hälar eller känsliga hälsenor upplever som obekvämt under de första 10–15 kilometrarnas inspringning. Den tredje svagheten: den breda tåboxen, som är en styrka för löpare med breda fötter, ger löpare med smala fötter en glapp passform som ökar risken för skavsår på längre distanser.

Om du vill ha maximal dämpning för stor veckovolym – 50 km eller mer i veckan på hårt underlag – och prioriterar att långpassen ska slita mindre på kroppen framför markkänsla eller fart är New Balance Fresh Foam 880v14 komfortvalet för många mil. Mellansulan i Fresh Foam X ger en mjuk, skyddande löpkänsla som passar väl för långa lugna pass, de olika bredderna (B smal, D standard, 2E bred) rymmer bredare fötter bättre än de flesta konkurrerande märken, och 880-serien är en av löparskohistoriens mest konsekventa när det gäller stabil passform mellan versionerna. Den ärliga svagheten: Fresh Foam X är så mjukt att det trycks ihop snabbare räknat i kilometer än fastare skum – räkna med 650–750 km innan mellansulan känns märkbart död, mot över 800 km för Ghost 16 eller Pegasus 41. Den andra svagheten: 880v14 är ganska tung med 295 g per sko i herrstorlek 27 cm, vilket märks på pass som är längre än 90 minuter. Den tredje svagheten: Fresh Foam X ger väldigt lite proprioceptiv vägkänsla, något som vissa löpare vill ha på kvalitetspass för att känna farten – om du bara använder den här skon utan ett mer responsivt alternativ kan det bli svårare att hålla rätt tempo på intervallerna.

Om du vill ha jämförelsens mest dämpade sko för återhämtningsdagar och långa lugna pass, om du springer många kilometer i veckan och vill minska stötbelastningen på lederna, eller om du är på väg tillbaka till löpningen efter en skada i benet eller foten och behöver en mellansula som skyddar maximalt är Hoka Clifton 9 valet för återhämtning och hög dämpning. Hälhöjden på 38 mm och droppet på 4 mm ger jämförelsens kraftigaste stötupptagning, meta-rockerformen minskar kravet på rörelseomfång i fotleden i varje steg, och CMEVA-skummet trycks förutsägbart ihop under ett träningsblock med bättre hållbarhet på sikt än märkets dyrare PEBA-baserade modeller. Den ärliga svagheten: 4 mm dropp lägger betydligt mer belastning på vad och hälsena än Pegasus 41 med sina 10 mm – hällöpare som byter till Clifton 9 utan en invänjningsperiod på 2–3 veckor får ofta ömma vader och stram hälsena, och löpare som redan har hälsenetendinopati bör inte byta till skor med lågt dropp utan medicinsk vägledning. Den andra svagheten: den maximala sulhöjden ger en mjuk, svävande känsla som vissa löpare tycker är desorienterande i teknisk terräng eller på snabbare pass där markkontakttid och kraftåterkoppling spelar roll. Den tredje svagheten: Hoka Clifton 9 har begränsad tillgång på breda varianter jämfört med Asics och New Balance – löpare med fötter i bredd 2E eller mer bör kontrollera tillgången före köp.

Utslag

För en löpare som vill ha en enda sko som klarar de flesta träningssituationer – lugna pass, måttlig ansträngning och ett och annat kortare lopp – på asfalt, som springer 30–50 km i veckan och har normal pronation eller lätt överpronation är Nike Air Zoom Pegasus 41 rätt köp. React-skummet ger tillräcklig dämpning med verklig livlighet, droppet på 10 mm passar hällöparna som utgör majoriteten av motionslöparna, och yttersulans hållbarhet är pålitlig på löprundor i stadsmiljö. Det du får acceptera: en smal framfot som inte passar löpare med breda fötter, React-skum som trycks ihop vid 600–700 km i stället för över 800 km och en mild styrning som inte räcker för måttlig till kraftig överpronation.

Gå över till Asics Gel-Kayano 31 om en löpstegsanalys eller din skadehistorik bekräftar att du överpronerar – LITETRUSS-stödet och den bredare lästen är värda merpriset om du verkligen behöver valvstöd och har bredare fötter. Gå över till Brooks Ghost 16 om du har breda fötter och vill ha jämförelsens bekvämaste neutrala träningssko utan att betala för stabilitetsfunktioner du inte behöver. Gå över till New Balance 880v14 om du springer över 50 km i veckan och vill ha den mjukaste dämpningen i kombination med jämförelsens bästa breddalternativ – och acceptera att skummet trycks ihop snabbare och att vägkänslan blir sämre. Gå över till Hoka Clifton 9 om du uttryckligen vill ha en återhämtningssko eller en andra sko för långa lugna pass att kombinera med en snabbare vardagssko, och acceptera de 2–3 veckors invänjning för vad och hälsena som det låga droppet kräver.

Vi har inte gjort någon kontrollerad löpstegsanalys eller kompressionsstudie av mellansulorna på de här fem skorna. Rekommendationerna bygger på analys av specifikationer, kunskap om skumtekniken i de mellansulematerial som respektive märke använder och sammanställda mönster i långtidsrecensioner från ägare som angett sin löpstegstyp och skadehistorik i sina recensioner. Ingen av de fem är den universellt bästa löparskon för alla löpare. Rätt val är den sko som stämmer med din fottyp, din veckovolym, ditt vanliga underlag och din skadehistorik.